Ångest...

Jaha, vad ovanligt tänker ni nu. Du har väl alltid ångest? Och ja det har jag nog, mer eller mindre. Men det här är inte någon allvarlig ångest haha. Har precis varit ute och gått. Inte för att jag ville utan för att jag borde. Bläh! varje sommar likadant. Jag har verkligen ingen lust att träna. Och överallt kan man läsa hur fantastiskt det är att träna på sommaren och att det finns all tid i världen. Bättre tid för att träna på än på semestern finns inte. Alla bilder på instagram där folk joggar och tränar på alla möjliga sätt ute på gräsmattan, åh va härligt det är på alla kommentarsrader. Och visst, jag tränar också, men inte för att det är så himla härligt eller för att jag vill utan för att jag borde. Och så gott som alla somrar hamnar jag i den här svackan, så det kommer ju inte som någon överraskning. Men nog tusan får jag ångest ändå!!